Lever vi i lyx?

Har läst en del diskussioner om ekonomi. De stora frågorna brukar landa på vem som är fattig och vem som lever i lyx. För mig känns båda två som ytterligheter i varsin ände av en skala. Där emellan finns de flesta av oss, som har "vanliga" jobb och "vanliga" löner. Att jag har valt termerna fattig och lyx (i stället för rik) beror på att diskussionerna jag har observerat har använt just de termerna.

En absolut gräns för vem som är fattig och vem som lever i lyx är naturligtvis svår att sätta upp, då det kan påverkas av väldigt många faktorer. Det verkar inte finnas någon definition i kronor och ören räknat, för vem som i Sverige skulle kunna stämplas som fattig. Fattig verkar dessutom vara ett ord som de flesta av oss använder i vardagen för att illustrera att vi har slut på pengar i plånboken eller på lönekontot, trots att det kanske finns pengar/tillgångar på andra ställen.

Att leva i lyx finns det naturligtvis inte heller någon definition på vad gäller kronor och ören. Det jag snabbt kan komma att tänka på när jag hör lyx, är väl just att man spenderar väldigt mycket pengar på saker och ting (oftast dyra) som ligger långt över det som vi behöver för att överleva i vår vardag. Men även när jag funderar på det här med var och hur en eventuell gräns för lyx skulle kunna gå, så hamnar jag hela tiden i något odefinierat sammelsurium av jämförelser.

En diskussion jag observerade, menade till väldigt stor del att lyx, det var allt det som låg utanför "det nödvändiga" och jag kan inte känna att jag riktigt delar den uppfattningen. Det måste väl ändå vara så att de allra flesta av oss inte är fattiga och inte heller lever ett liv i lyx? Det kanske är det som kallas medelsvensson?