Det ser inte så lysande ut på ekonomifronten den här månaden heller. Vi har en del löpande renoveringskostnader som vi betalar denna månad (ca 5 000:-), vilket ger ett mindre utrymme för vårt mer eller mindre oplanerade sparande. Detta i kombination med några andra större utgifter gör att det totalt sett för månaden, blir ungefär 0:- kvar. Då har vi, förutom amorteringar på bil- och huslån, i princip inte sparat en krona. Det känns dystert, samtidigt som renoveringskostnaderna ändå är relativt frivilliga.
Det känns som om det blir lite "svajigt" i ekonomin hos familjen Krona framöver. Det ligger en stor renovering nu under sommaren, som kommer att öka på vårt bostadslån med en ännu okänd summa pengar. Det borde landa någonstans mellan 100 000:- och 150 000:-, vilket självklart genererar högre ränta som ska betalas varje månad. Renoveringen är dock nödvändig, även om man naturligtvis kan välja billigare och dyrare saker.
onsdag 28 maj 2008
Trist månad (igen)
tisdag 4 mars 2008
Eget företagande, sparmål, lågkonjunktur och höga utgifter
Ibland funderar jag och maken på att starta eget. Maken funderar främst på det område som han jobbar i idag, medan jag är mer inne på ett bredare företag, delvis inom det område som jag jobbar i idag. Jag känner mig dock mest orolig över inkomsterna eller kanske mer de uteblivna inkomsterna. Det känns som en väldigt osäker framtid. Kanske är det så att en del av vårt sparande ska gå till en sorts "starta eget-buffert".
Jag kan inte påstå att jag står särskilt stabil i mina sparmål, eftersom jag inte har satt upp några egentliga mål. Det handlar ofta hos mig om att skapa stabilitet och säkerhet inför framtiden. Det finns en tanke om att kunna jämna ut inkomsterna mellan bättre och sämre tider. Det känns bara som om denna tanke har kommit till mig alldeles för sent. I kombination med brist på agerande, så börjar tiden rinna ut för att hinna samla på sig tillräckligt mycket för att skapa ett jämnt flöde till nästa lågkonjunktur.
Det känns ofta som om jag har svårt att jämna ut mellan månaderna. Inkomstbortfall är ju en del av vardagen och om jag nu ska se sanningen i vitögat, så känns det ibland som om ekonomin är ganska känslig. Visst klarar vi utgifterna. Oftast med mycket god marginal. Vi sparar pengar på vanligt bankkonto. Ändå finns känsligheten där. Utgifterna är helt enkelt för höga i förhållande till den trygghet jag skulle vilja ha. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det.
Det är väldigt inspirerande att läsa andras bloggar och försöka se och lära och finna alternativa lösningar, möjligheter och tankar. För egen del handlar det, som jag tidigare nämnt, om att få fart på agerandet och bli mer aktiv i valet av utgifter.