Eget företagande, sparmål, lågkonjunktur och höga utgifter

Ibland funderar jag och maken på att starta eget. Maken funderar främst på det område som han jobbar i idag, medan jag är mer inne på ett bredare företag, delvis inom det område som jag jobbar i idag. Jag känner mig dock mest orolig över inkomsterna eller kanske mer de uteblivna inkomsterna. Det känns som en väldigt osäker framtid. Kanske är det så att en del av vårt sparande ska gå till en sorts "starta eget-buffert".

Jag kan inte påstå att jag står särskilt stabil i mina sparmål, eftersom jag inte har satt upp några egentliga mål. Det handlar ofta hos mig om att skapa stabilitet och säkerhet inför framtiden. Det finns en tanke om att kunna jämna ut inkomsterna mellan bättre och sämre tider. Det känns bara som om denna tanke har kommit till mig alldeles för sent. I kombination med brist på agerande, så börjar tiden rinna ut för att hinna samla på sig tillräckligt mycket för att skapa ett jämnt flöde till nästa lågkonjunktur.

Det känns ofta som om jag har svårt att jämna ut mellan månaderna. Inkomstbortfall är ju en del av vardagen och om jag nu ska se sanningen i vitögat, så känns det ibland som om ekonomin är ganska känslig. Visst klarar vi utgifterna. Oftast med mycket god marginal. Vi sparar pengar på vanligt bankkonto. Ändå finns känsligheten där. Utgifterna är helt enkelt för höga i förhållande till den trygghet jag skulle vilja ha. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det.

Det är väldigt inspirerande att läsa andras bloggar och försöka se och lära och finna alternativa lösningar, möjligheter och tankar. För egen del handlar det, som jag tidigare nämnt, om att få fart på agerandet och bli mer aktiv i valet av utgifter.