Nu har Försäkringskassan skitit i det blå skåpet

Jag har läst mycket skit om Försäkringskassan och beklagat mig en del över deras handläggningstider, men ändå varit hyfsat förskonad själv. Det har gått fort att få VAB-ersättningen när allt varit på plats (anmälan, begäran, intyg). Även den föräldrapenning som jag har tagit ut har funnits på plats på kontot inom fullt rimlig tid.

I förrgår kom det ett brev från FK, där de påtalade att vi inte skickat in det erforderliga intyget från dagis. Ok? Jag vet att intyget är inskickat och jag har en kopia i min fk-pärm. Jag tänker inte heller satsa på att Posten slarvat bort intyget, utan jag tror att det är FK själva som är skyldiga. Dagis behöver bara spara uppgifter om frånvaro i en månad (enligt FK:s egna sida), men är ändå snälla och fixar det nya intyget. Vi får se hur lång tid det tar innan de slarvar bort nästa intyg. (Här borde följa en harang av diverse svordomar, men ok, det får vara för den här gången).

Idag ligger det ett nytt brev från FK. Jag hinner tänka, vad f-n, innan jag hinner slita upp kuveret för att konstatera att min begäran om föräldrapenning har blivit AVSLAGEN. Nej, nu blir jag f-n förbannad på riktigt. Papperet där maken skriver över dagar till mig har nämligen inte skickats in till FK, påstår de. Men ser ni, det har det visst det. I god tid innan det där datumet som stod som sista dag.

Så nu måste jag överklaga, för att få de pengar som jag har rätt att få, pga att försäkringskassan inte kan hålla reda på sina j-vla papper.

Ska man behöva skicka papper med rek till Försäkringskassan?

ICAs egna varor

Efter att ha stått i kassan på ICA tidigare idag och betalat 1 300:- för... ingenting, så började jag fundera lite över det här med pengarna och maten. Hur kräsen "får" man egentligen vara när man handlar mat? Jag tycker att mat ska vara god. Det är liksom det första kriteriet. Är maten inte god, så hör den inte hemma i min matkorg. Billig eller dyr spelar ingen roll om maten inte smakar bra.

Förra gången jag var på ICA, så köpte jag t ex cashewnötter av ett no-name-märke som var billigt. Det var säkert halva priset per kg jämfört med t ex ICAs egna cashewnötter (och då är ju ändå inte ICAs egna märke något särskilt fint märke). ICAs cashewnötter är goda. De smakar bra och de har en jämn (och hög) kvalitet. De är tillräckligt goda för mig. Jag hittar gärna ett annat (och billigare) märke, men det måste vara gott. No-name-märket smakade uselt och hade väldigt ojämn kvalitet. En gång och aldrig mer...

En annan vara som jag köper ICA av (oftast), är tunna skivor rökt skinka. Den kostar 3:- mindre per paket (samma vikt) än vad Pärsons gör. Pärsons är dessutom "köttfärsskinka" som faller isär när man försöker ta den ur paketet, vilket gör den både dyrare och sämre. Smaken är det dock inget fel på. Dessutom innehåller inte Pärsons skinka natriumglutamat (E621), vilket är en anledning att välja "köttfärsen" i stället för den billigare ICA. Själv blandar jag och ger beroende på humör. Ibland står jag ut med "köttfärs" och ibland står jag ut med glutamat.

Heinz ketchup är den enda som kommer fram på mitt bord. Ingen annan har lyckats matcha dem smakmässigt, även om den är hutlöst mycket dyrare än annan ketchup.

Jag äter hellre nötkött än fläskkött. Jag väljer kotlett före karré. Gott före mindre gott. Det är viktigt. Däremot, när man handlar mat för 1 300:- utan att man känner att man har köpt något, ja, då är det kanske bättre att försöka se över sina vanor.

Jag tycker att det är ok att välja som jag gör, när man kan. Men jag känner också att jag skulle vilja ha bättre koll på exakt hur mycket dessa val faktiskt kostar mig per månad.

Det var det där med elavtal...

Mitt elavtal gick uppenbarligen ut i oktober. Jag fick också två erbjudanden från min leverantör om att fortsätta mitt elavtal med dem. Eftersom jag inte är så duktig på att ta tag i saker direkt, så har jag nu suttit med ett sånt där fint (billigt) tillsvidareavtal nu igen i typ 3-4 månader.

Nu har jag dock ringt och bett att få hem papper (?!) för att teckna ett rörligt avtal med min leverantör. På det sparas ungefär 20 öre per kilowattimme. Det blir ganska mycket pengar på ett år, bara av ren lathet.

Vad är väl en räntesänkning...?

Ja, så dundrade Riksbanken på med ännu en räntesänkning. Denna gång hänger Nordea på med hela sänkningen (till skillnad från förra gången). Tyvärr ligger 3-månadersräntan fortfarande lägre, men jag är ändå tveksam att binda på tre månader. Då tappar jag liksom snabbheten i den rörliga räntan, att det går att binda snabbt när man vill det. Eftersom den rörliga räntan verkar helt avskaffad, så går det ju inte heller att backa tillbaka till rörlig om man ångrar sig.

2,55 är 3-månadersräntan och 2,75 är den rörliga. Kanske börjar det bli dags att ta sig en rejäl diskussion med banken nu?

Att inte ha pengar

Det här med att ha en brist på likvida medel, visar sig ha en del fördelar. Jag vill först förtydliga vad jag i detta fall menar med likvida medel. Det är att det inte finns några pengar (eller väldigt lite) i plånboken eller på Visa-kortet (=lönekontot utan kredit). Om man inga pengar har där, så kan man inte göra av med några pengar. Det kan således vara en god idé att ha lite pengar i det likvida flödet, för att verkligen behöva tänka efter om det är värt besväret att ta ut pengar från sparkontot för att handla det där som man just insåg att man "behövde".

Nu har det ju de facto trillat in pengar i mitt likvida flöde, så det ekar inte så tomt längre. Men på något sätt så sitter det där i huvudet, att jag inga pengar har denna månad. Antalet Visa-transaktioner är således väldigt lågt hittills denna månad och det _känns_ väldigt bra. Egentligen ska man ju sätta undan till sig själv _först_, men det var verkligen inte möjligt denna månad. Däremot ser jag fram emot att kunna sätta undan en del pengar i slutet på månaden i stället.

Fördelningen av de pengarna får jag återkomma till, men en del kommer att åka in som amortering (då det vi får in borde överstiga det vi nallat från sparkontot) och en del kommer att åka in på sparkontot för att fylla på det vi har nallat av de senaste två månaderna. Visserligen planerat, men det är ändå tråkigt att behöva nalla från sparkontot.

Vad är egentligen ok?

Är det ok att behöva acceptera lägre lön och fler arbetstimmar i upphandlingens Sverige? Är det ok att gå ut i vild strejk för att man inte accepterar ovanstående? Är det ok att sopor samlas på hög, med alla problem som det kan medföra?

Soptunnan börjar ju onekligen bli full nu, men jag klarar mig säkert i en vecka till. Dessutom kan jag själv plocka mina soppåsar i en svart sopsäck, lägga den i bilen och åka till soptippen med den. Det är inget jag skulle tycka var kul, men det går ju.

Jag skulle inte vilja vara sopåkare i alla fall. Varken med de nya lönerna/arbetstiderna eller de gamla.

Det orangea kuvertet är här...

Vilken himla dyster läsning. Jag öppnade kuveret och ögnade igenom uppgifterna och fy, vilket uschligt år det har varit i PPM, -57%. Ja, jag visste det, men det blir så övertydligt i den där sammanställningen.

Fram för fler fonder i PPM. Jag skulle gärna vilja öka min spridning ännu mer. Det har jag sagt förut, men det tål att upprepas.

Passar också på att slå ett slag för Min Pension. En alldeles förträfflig sajt när man vill ha koll på pensionen. Jag känner att jag behöver lära mig mer om detta.

Hoppas att era orangea kuvert var trevligare än mitt.

Mera Försäkringskassan

Idag trillade det in lite nya friska kronor på kontot. Även denna gång var det Försäkringskassan som stod för insättningen. Detta ärende tog alltså en vecka från begäran till utbetalning. Mitt sista aktuella ärende hos Försäkringskassan står still just nu, eftersom jag behöver skicka in ett papper. Därför känns det lite orättvist att skylla denna försening på Fk. Så fort papperet är returnerat, så börjar nedräkningen igen.

Två uppsagda tidningsprenumerationer

Nu har jag sagt upp de två sista tidningsprenumerationerna som jag har. Jag har velat avsluta många såna där "onödiga" utgifter för att kunna "börja om från början" och verkligen tänka efter och känna vad jag egentligen ska lägga mina pengar på.

Besparingen per månad blir ca 100:-.

Här hos familjen Krona går allt väldigt långsamt, så lagom till barnens pensionsdag så _kanske_ vi har blivit miljonärer :-)

Försäkringskassan, en myndighet i kris

Igår och idag, kan vi läsa om Försäkringskassan och om exempel på människor som har hamnat i kläm när Försäkringskassan har köpt ett nytt system för en billig penning och omorganiserat för en (kanske) något billigare penning. För mig låter många av de här sakerna helt horribla. Jag tycker att det är fruktansvärt att man får vänta på sina pengar. För vad det gäller de vanliga människorna, som inte fuskar med varken VAB, sjukpenning eller vad det nu kan vara, så ska de få sina pengar. Och de ska få sina pengar snabbt. Man ska inte behöva vänta ett halvår på pengarna. Inte ens tre månader ska man få vänta. Vid närmare eftertanke så borde en månads väntetid vara det rimligaste för de allra allra flesta.

Idag är det tisdag. Jag lämnade in begäran om ersättning från Försäkringskassan i söndags. Jag kan nu se på mitt bankkonto att den första utbetalningen ankommer imorgon. Oavsett om det är VAB-pengar eller Fp-pengar som kommer imorgon, så känns det som en fullt rimlig handläggningstid :-) Eller vad tycker ni?

Hur mycket vilja är okej när man ska köpa bil?

Eftersom Mercedes, BMW och Audi fortfarande säljer bilar, så är min gissning att svaret på frågan är: jättemycket.

Jag skulle vilja ha en sån här: (bilden lånad från www.renault.se)
Det som gör att det blir mycket vilja om jag skulle köpa en sån här bil, är att jag inte behöver en så stor bil. För att lyxa till det ytterligare, så vill jag dessutom ha en 7-sitsig. Den kostar ungefär 200 000:- som ny, vilket iofs inte är aktuellt. En 2-3 år gammal får man betala från ca 110 000:- för. Det känns inte heller helt aktuellt. Men drömma kan man väl få göra.

6 000:-

Det var vad vi fick betala extra den här månaden för förra årets el. Klantigt kanske att inte läsa av som vi brukar, men vi har legat stabilt på samma kWh de två senaste åren. Tyvärr inte förra året. Det finns självklara förklaringar till det och det visste vi om. Men det är lätt att vara efterklok. Tyvärr sammanfaller ju denna räkning också med en kraftig inkomstsänkning (trots lägre skatt). Nu är dock de blanketter som gick att fylla i på FK:s sajt, ifyllda och jag kan vänta mig påfyllning på kontot om bara några dagar, eller????? Jag räknar ner och återkommer med rapport om Försäkringskassans utbetalningsstatus så fort det går.

I övrigt var årets första räkningar en ren katastrof och här behövs det krafttag. Det känns inte riktigt klokt att sitta här och nästan vända på kronorna för att få till alla betalningar. Men förhoppningen är att vi ska vara ikapp nu. Elen ska numera debiteras månadsvis efter faktisk förbrukning, vilket borde göra att det inte borde bli några fler liknande "överraskningar" fler gånger.

Jag känner mig helt slut...

Tankar om sparande och framtiden

Det är roligt att läsa bloggar, artiklar och böcker som handlar om hur man kan bli rik. Det ger mycket inspiration och startar många tankeprocesser i huvudet. Det ploppar upp en massa frågor och funderingar, som inte alltid är så lätta att svara på. Många kanske det inte ens finns ett färdigt svar på.

Drömmar har ju alla människor. En av mina har varit att äga ett eget hus. Sedan går det naturligtvis alltid att diskutera vem som äger huset när det är hyfsat välbelånat, men det är en annan diskussion. Huset är en dröm som är förverkligad till stor del.

Problemet är att det finns mer att renovera. Tyvärr pratar vi ju inte lättare underhåll, utan regelrätt ombyggnad. Detta fanns med i kalkylen från början, men det kan stundtals ändå kännas ganska tråkigt och besvärligt att behöva kosta på, både i rena pengar och med mycket arbete.

Om vi hade köpt ett färdigrenoverat eller nybyggt hus när vi köpte, hade vi fått betala minst 1 000 000 kronor mer än vi gjorde. Den summan kommer vi inte upp i ens när vi är färdigrenoverade. Helt sjuka summor egentligen.

Att spara 10% av nettoinkomsten, låter så självklart när jag läser det. När jag ska applicera det på min egen ekonomi, så känns det en aning mer svårgenomfört. Nej, jag sade inte omöjligt, men när man har skapat sig ett liv och en ekonomi som är på ett visst sätt, så går det inte i en handvändning att vända på skutan.

Det finns bara så många saker som ska dela på de där pengarna som kommer in på kontot varje månad. Det är naturligtvis nödvändiga saker likväl som såna saker som man bara önskar sig och vill ha. Nu pratar vi inte nödvändigtvis om fysiska prylar att ställa som hyllvärmare i någon bokhylla, utan det kan lika gärna vara en resa till Thailand, en helg på spa eller ett besök på ett museum.

Jag leker därför i tankarna med att sätta upp några sparmål.

• Fyll på 10 000-kronorskontot
• Buffertkonto 100 000
• Amortera på billånet
• Betala av den fåniga räntefria avbetalningen
• Spara 10% av nettoinkomsten

Det finns ingen rangordning i ovanstående lista. Intressant skulle kanske också vara att sätta siffror på hur långt vi har kommit mot de olika målen.

• 10 000-kronorskontot innehåller i dagsläget endast 100-lappar
• Buffertkontot är ganska odefinierat hos oss, men låt oss säga att det finns någonstans mellan 50-80 000 kronor här
• Billånet amorteras enligt plan, men vi har länge tänkt öka takten. Tyvärr har det inte blivit av än och det borde återstå ungefär 2,5 år om vi fortsätter i samma takt.
• Den räntefria avbetalningen som vi tog, betalar vi mer på än planen (12 månader) och det kommer vi att fortsätta med tills den är borta. Alla beslut är inte alltid kloka. 25:- per månad är aviavgiften.
• Ja, några 10% av inkomsten sparar vi inte till oss själva för att bli rika. Vi är bara ostrukturerade i vårt sparande och för det mesta sparar vi en månad och plockar ut nästa.

Bättre ekonomisk struktur och uppföljning för 2009 borde vara det första och självklaraste målet. Då tror jag att det blir lättare att uppnå de andra.

Usel planering kallas det

Usch vad det svider denna månad. Och den är inte slut ännu. Fast pengarna är det. Dessutom har jag tre räkningar som måste betalas idag. Det känns nästan som om vi får börja om från ruta ett med sparkapitalet. Det känns surt att nalla av bufferten även om den kommer att fyllas på om några dagar. Inte kan jag skylla på Försäkringskassan heller, för så länge jag inte lämnar in någon begäran, så kommer de inte att betala ut några pengar till mig.

Historien om det ekonomiska puckot fortsätter ;-)

Försäkringskassan kan...

Två dagar. Jag tror att det är nytt rekord. Men från det att begäran om tillfällig föräldrapenning lämnades in, tog det två dagar innan pengarna fanns på kontot. Det måste vara rekord. Går det att få pengarna snabbare?

Frågan är bara varför de skickade hem papper om begäran för samma dag som de just hade betalat ut...

Ja ja, ingen är perfekt :-)

Boken är utläst

Nu har jag läst klart boken och är naturligtvis hur mycket klokare som helst. Jag tycker i alla fall att boken innehåller mycket intressant information och många intressanta åsikter/tankar/förklaringar. Nu gäller det bara att sortera informationen och börja tillämpa de delar som känns mest relevanta i vårt fall. På något vis känns det som om det vettigaste att börja med, är de där 10% i sparande. Hur det ska gå till, det vet jag inte, men det får väl visa sig med tiden.

Jag = ekonomiskt pucko ;-)

Jag äger inget hyreshus. Jag äger inga aktier. Jag har pengar i fonder i en storbank. Jag har ett pensionssparande. Till råga på allt "äger" jag mitt eget hus. I Stockholm. Jag har bolån över 2 miljoner och jag amorterar "en droppe i havet". Jag har en buffert, som borde vara större. Mitt fasta sparande uppgår till 1100:- i månaden och inget av det är till bufferten. Jag har ett kreditkort. Jag har gjort ett "räntefritt" köp det senaste året. Jag har ett badrum som är renoverat med lånade pengar. Likaså köket. Inte ens bilen äger jag själv.

Kort sagt: jag måste helt enkelt vara en ekonomisk katastrof.

Så här kan alla svenskar bli miljonärer

Det blir inte mycket bloggat när man läser intressant bok. Ja, jag tycker faktiskt att den är intressant. Mycket är förvisso "självklart", men det är enkelt förklarat och ja, jag tycker faktiskt att den är ganska trevlig. Tänkvärd är den definitivt, även om väldigt mycket känns som sunt förnuft, men även sunt förnuft kan ibland tappa sin självklarhet.

PPM

Är det verkligen möjligt att man inte ska få ha fler än fem fonder i PPM? Nu är ju inte min PPM-förmögenhet så stor, men om jag hade flera hundra tusen i fonder i PPM, så skulle jag nog vilja sprida riskerna lite mer än i fem olika fonder. Eller tänker jag helt galet nu?

Sammanställning 2008

Att skriva en liten årskrönika känns lite spännande. Särskilt när man som jag inte varit så värst duktig på att göra månatliga sammanställningar och det gör ju naturligtvis årssammanställningen något mer tidskrävande. Ja, men hur svårt kan det vara egentligen?

I början av året kändes det lite spännande med allt detta ekonomibloggande. Jag planerade att läsa på och senare även investera i lite aktier. Hur det gick går det att läsa nedan. Med facit i hand känns det inte så väldigt betungande att redovisa hur det har gått för mina aktier ;-)

Aktieaffärerna är ju enkla att summera. 0:- investerade. 0:- vunna/förlorade.

Fondaffärerna är det lite sämre med. Investeringarna har inte varit särskilt stora, 100:- per månad, vilket ger 1 200:- på helåret. Vinsten/Förlusten uppgår till en just nu okänd summa. Det är ju en ganska stor förlust, men jag får skämmas igen och erkänna att ordningen inte är så god som jag vill ha det. Papperna från förra årsskiftet är just nu osynliga och banken visar inte siffrorna heller (uselt).

PPM är en supersorglig historia. Vid årets början fanns det 78 317:- i PPM för min del. Nu vid årets slut uppgår värdet till 43 098:-. Då har även nya insättningar på ca 8 600:- gjorts.

Pensionssparandet har uppgått till 2x300:- per månad (7 200:- på helåret). Då värdet uppgår till mindre än insättningarna, så kan man anta att även här är värdeminskningen ganska rejäl.

Amorteringarna på huslånet har uppgått till 13 512:-.

Billånet har minskat med 25 261:-.

Ränteintäkter för 2008 uppgår till 1551:-. Här borde det tillkomma några kronor, då jag har ett ytterligare sparande som jag inte har tillgång till via internet. Detta sparande uppgår till 500:- per månad, vilket ger 6 000:- på helåret.

Summa sparande och amorteringar uppgår till 64 596:-, vilket ger ett månadssnitt på 5 383:-. Av de pengarna är drygt 11 000 helt oplanerat.

Förutom det vi har amorterat, så har vi även lånat pengar. Dryga 200 000 har lånen, trots amorteringar, ökat med.

När jag sitter här och försöker göra någon sorts summering av 2008, så känns det verkligen som om vi skulle kunna få riktigt bra koll och bra fart på sparandet om vi bara tog oss tiden att göra en vettig sammanställning. Jag ska verkligen försöka göra en sammanställning för varje månad 2009. Det skulle nog vara riktigt riktigt nyttigt att följa hur det går för "Krona AB" månad för månad under 2009.

Jag vill också tillägga att detta inte riktigt är hela sanningen. Jag ska försöka göra en bättre sammanställning på sparkontona senare, då jag har hittat alla papper och kan jämföra ingående saldo med utgående för 2008. Jag har en känsla av att vi har länsat några sparkonton också som inte finns med i uträkningen ovan *rodnar*.